Höstlov hur fanken ska man orka
Så va det höstlov, med ungar som inte lyssnar. Har fått klagomål ang dem från skolan Dennis kommer inte in från rasterna och det har jag sagt åt dem att det kan bero till viss del på hans adhd men sen sa jag att det är ju även lite upp till dem att se till att han kommer jag kan ju inte precis komma upp till skolan till varje rast och se till att Dennis kommer in. Nu fick vi gå och köpa en klocka med larm till honom som vi ska ställa in varje dag till rasterna.
Sen Rasmus han lyssnar inte på vad lärarna säger, lever i en egen värld. Han hamnar lätt i konflikter med andra kan starta dem själv men ser inte sin egen del i något utan kan bli arg och ledsen på andra och gnälla.
Tobias kan de inte ställa krav på utan att han slår bakut och får smärre raseri utbrott. Så nu vill skolan att alla mina barn ska kontrolleras av BUP men om de nu skulle ha problem som alla befarar så tro inte att de får någon extra hjälp i skolan då. Nej det är upp till föräldrarna att hjälpa barnet hemma med extra läxor ( funkar inte med adhd barn de behöver lugn efter skolan inte en massa extra läxor efter en skoldag) Sedan har ju adhd barn dåligt minne så att sitta och predika vad de ska göra nästa dag fastnar inte direkt endast några fragment.
Så nu ska iallafall dessa tre vara hemma på höstlov , jag ville att de kunde vara i skolan en viss del då jag studerar heltid men skolan tyckte att jag studerar ju distans så då kan de vara hemma de vill ha så få barn som möjligt. Undras just hur det kommer bli den dagen jag börjar jobba.
Det har ju varit strul med skolan varje gång jag skulle ut i praktik då de förväntar sig från skolan att jag anpassar mina tider efter dem och inte de som ska anpassa sina skoltider och hjälp för Dennis efter mina tider. Nej jag skulle komma och ge honom insulin varje morgon de kunde inte de göra och de åt frukost klockan 7 på skolan om jag ska börja 7 då hur ganken ska jag vara på två ställen samtidigt.
Just nu är jag så less på allt, känner mig utnyttjad från alla håll man duger när det passar andra. Jag har börjat kolla mig runt efter en chans att komma här ifrån orkar inte med alla runt om mig just nu.
Man ska finnas där när det passar andra.
Jag kämpar för att få mitt liv drägligt och tyvärr är det jävligt många motgångar på vägen, och dessa gör att man mår ännu jävligare. Något stöd av föräldrar eller dyl får man inte de orkar inte med våra bråk och tjafs längre. Så ingen har man att prata med. Att prata med dem vi har kontakt med inom sociala i vår separation och runt barnen tycker ju vi ska lappa ihop vårt döda förhållande.
Har en vän som lyssnar och som jag kan prata med men att försöka få fram allt på engelska är liksom inte lätt när man inte pratar flytande engelska och vssa ord liksom inte hittas i rätt stund.
Samtidigt kämpar jag för att gå ner i vikt men även där möter man motgångar, man ska få komma ut och gå varje dag och det är inte det lättaste då då. Har ju inte råd att gå på gym och skulle säkerligen inte få gå dit heller för idioten. Sen då jag inte får sova är det svårare att gå ner i vikt. Sömn är en av de viktigaste sakerna när det gäller vikt nedgång. Du kan äta rätt, träna mm men sover du inte som du ska går du inte ner i vikt. Och jag sover ca 4-5 timmar varje natt och inte i en följd utan går upp varannan timme pga Denis blodsocer. Så på 10 år har jag inte fått sova en natt. Först spädbarn och när Tobbe vart 1 år fick Dennis diabetes.
Så nu är det höstlov och kidsen ska vara hemma redan har jag fått smärre nervsammanbrott på dem. Rasmus måste skrika när han pratar han och Tobias måste härja och slåss när de leker. Dennis äger fjärrkontrollen. Ja det kommer nog bli jätte kul. Jag hade tänkt städa och fixa men det känns inte som om det är någon idé. De har redan fast man sagt åt dem börjat klippa i papper sen glömmer de bort att plocka undan efter sig och ber man dem heter dt att det va inte de som gjorde det. Suck
Längtar efter att få börja jobba eller börja på högskolan så jag kan komma bort från allt en stund per dag. Men det lär säkert bli problem med det med. Allt jag gör eller befattar mig med blir det problem med.
Nåja nu ska jag försöka mig på att gå med hundarna i regnet. Sen lär jag få ta hand om allt ungarna gjort medans jag är borta.
Godis papper mm fast de vet att de inte får men som det sägs när katten är borta dansar mössen på bordet.
Sen Rasmus han lyssnar inte på vad lärarna säger, lever i en egen värld. Han hamnar lätt i konflikter med andra kan starta dem själv men ser inte sin egen del i något utan kan bli arg och ledsen på andra och gnälla.
Tobias kan de inte ställa krav på utan att han slår bakut och får smärre raseri utbrott. Så nu vill skolan att alla mina barn ska kontrolleras av BUP men om de nu skulle ha problem som alla befarar så tro inte att de får någon extra hjälp i skolan då. Nej det är upp till föräldrarna att hjälpa barnet hemma med extra läxor ( funkar inte med adhd barn de behöver lugn efter skolan inte en massa extra läxor efter en skoldag) Sedan har ju adhd barn dåligt minne så att sitta och predika vad de ska göra nästa dag fastnar inte direkt endast några fragment.
Så nu ska iallafall dessa tre vara hemma på höstlov , jag ville att de kunde vara i skolan en viss del då jag studerar heltid men skolan tyckte att jag studerar ju distans så då kan de vara hemma de vill ha så få barn som möjligt. Undras just hur det kommer bli den dagen jag börjar jobba.
Det har ju varit strul med skolan varje gång jag skulle ut i praktik då de förväntar sig från skolan att jag anpassar mina tider efter dem och inte de som ska anpassa sina skoltider och hjälp för Dennis efter mina tider. Nej jag skulle komma och ge honom insulin varje morgon de kunde inte de göra och de åt frukost klockan 7 på skolan om jag ska börja 7 då hur ganken ska jag vara på två ställen samtidigt.
Just nu är jag så less på allt, känner mig utnyttjad från alla håll man duger när det passar andra. Jag har börjat kolla mig runt efter en chans att komma här ifrån orkar inte med alla runt om mig just nu.
Man ska finnas där när det passar andra.
Jag kämpar för att få mitt liv drägligt och tyvärr är det jävligt många motgångar på vägen, och dessa gör att man mår ännu jävligare. Något stöd av föräldrar eller dyl får man inte de orkar inte med våra bråk och tjafs längre. Så ingen har man att prata med. Att prata med dem vi har kontakt med inom sociala i vår separation och runt barnen tycker ju vi ska lappa ihop vårt döda förhållande.
Har en vän som lyssnar och som jag kan prata med men att försöka få fram allt på engelska är liksom inte lätt när man inte pratar flytande engelska och vssa ord liksom inte hittas i rätt stund.
Samtidigt kämpar jag för att gå ner i vikt men även där möter man motgångar, man ska få komma ut och gå varje dag och det är inte det lättaste då då. Har ju inte råd att gå på gym och skulle säkerligen inte få gå dit heller för idioten. Sen då jag inte får sova är det svårare att gå ner i vikt. Sömn är en av de viktigaste sakerna när det gäller vikt nedgång. Du kan äta rätt, träna mm men sover du inte som du ska går du inte ner i vikt. Och jag sover ca 4-5 timmar varje natt och inte i en följd utan går upp varannan timme pga Denis blodsocer. Så på 10 år har jag inte fått sova en natt. Först spädbarn och när Tobbe vart 1 år fick Dennis diabetes.
Så nu är det höstlov och kidsen ska vara hemma redan har jag fått smärre nervsammanbrott på dem. Rasmus måste skrika när han pratar han och Tobias måste härja och slåss när de leker. Dennis äger fjärrkontrollen. Ja det kommer nog bli jätte kul. Jag hade tänkt städa och fixa men det känns inte som om det är någon idé. De har redan fast man sagt åt dem börjat klippa i papper sen glömmer de bort att plocka undan efter sig och ber man dem heter dt att det va inte de som gjorde det. Suck
Längtar efter att få börja jobba eller börja på högskolan så jag kan komma bort från allt en stund per dag. Men det lär säkert bli problem med det med. Allt jag gör eller befattar mig med blir det problem med.
Nåja nu ska jag försöka mig på att gå med hundarna i regnet. Sen lär jag få ta hand om allt ungarna gjort medans jag är borta.
Godis papper mm fast de vet att de inte får men som det sägs när katten är borta dansar mössen på bordet.
Kommentarer
Trackback
